Ledningen av EDI elever i Ensemble och InSå liknar undervisningen i stort. Forskningsprojektet synliggör också hur instrumentet utmanar idéer kring vad ett instrument är och metoder för hur vi möter detta i undervisningen.
När en undervisar EDI varieras övningar mellan instrumentets tredelade uppbyggnad (datorn, mjukvaran och anslagsytan). Undervisningen kan se olika ut beroende på vad en behöver fokusera på för att nå önskat musikaliskt resultat. Då EDI-eleven är beroende av musikteknik för att göra sig hörd är undervisning i detta ett grundläggande moment i undervisningen.
Moment som även förekommer för traditionella instrument:
Spelteknik på en eller flera anslagsytor
Spelteknik med en eller två händer och fötter
Harmoniskt, rytmiskt och melodiskt spel
Musiklära och gehör
Samspel
Improvisation
Repertoar och genrekännedom
Konstnärligt uttryck
Arbetsmiljö
Musikalisk gestaltning och kommunikation
Instuderingsteknik
Moment i undervisningen som kan anses som nya inslag:
Ljuddesign
Skapande av ljud (tracks/clips) eller samplingar
Design av mjukvarans funktioner
Design av anslagsytans funktioner
Element i undervisningen som tar tid i anspråk vid instudering i kontrast till akustiska instrument:
Musikteknik
Instrumentets konstruktion
Fundera över hur ovannämnda inslag kommer att visa sig samt hur en ska förhålla sig till dessa i de sammanhang där en möter EDI.
Vid Ensemble- och InSå-undervisning kan en förebilda exempelvis form, harmonik, melodi, rytm och ljuddesign i mjukvaran.
Vid Ensembleundervisning med flera olika tekniska behov kan en se tekniska utmaningar som en del av läroprocessen och avsätta lektionstid för detta.
För att minska sårbarheten vid t ex frånvaro eller ofullständigt EDI-instrument, utvecklas rutiner för att dela skapat material och presets mellan elev och lärare samt rutiner för att ha dubbletter av den tekniska utrustning som används tillgängligt.
Genom att avsätta lektionstid till moment som ljuddesign och skapande av egna produktionselement, ges EDI-instrumentalisten möjligheten att vara kreativ och samtidigt utveckla sina instrumentkunskaper.
Genom att skapa en teknisk lösning med separat lyssning för flera instrumentalister i ensemblen (så att ljudet inte behöver höras ut genom högtalarna hela tiden) ökar möjligheten att alla deltar och vistas i ensemblerummet vid instudering av de individuella stämmorna under repetitionsprocessen.
Låt elevens förkunskaper och låtens behov styra omfattning på producerat material. Anpassa arrangemang för att passa kunskapsnivå.
Se över arrangemang i producerat material så det innehåller tydliga rytmiska inslag som kan ge ensemblen stöd för god tajming.
För att minska sårbarheten i Ensemble- och InSåundervisning kan man utveckla strategier för dubbletter av teknisk utrustning, tillgång till filer och strategier vid elevfrånvaro.
För att förbättra parallellt lärande i rummet, kan instrumentalister ha tillgång till individuell lyssning för eget arbete i ensemblerummet.
Lärare kan använda sig av flerkanaliga musikproduktioner för att presentera musiken och för att skapa övningmaterial. Genom att stänga av enskilda kanaler får eleven möjlighet att spela sin stämma till en helhet enligt "minus-one" metoden. Elever kan även få tillgång till filer för egen enskild övning.
Vid spel till backing tracks, med fast tempo, beakta att ljudfiler har rytmiska inslag som ensemblen kan förhålla sig till.
Kartlägg vilka musikprogram och instrument eleverna arbetar med inför lektionstillfälle.
Skapa förutsättningar för tillgång till utrustning utanför lektionstid för att främja EDI-elevernas utveckling.
Utveckla grundläggande kunskaper om instrumentet och dess förutsättningar – fundera sedan på hur man möter detta i undervisningssituationer.
Vid moment för instudering av instrumentets konstruktion och ljuddesign används gärna övningar där eleven får problemlösa och vara kreativ.
Låt EDI-instrumentalisten bidra till produktionen med producerat material över tid och fyll, som lärare, i element som behövs för ett färdigt slutresultat.
I InSå, ge eleven uppgiften att under tidsbegränsning skapa kortare musikaliska delar för att simulera och öva på situationen vid instudering i en ensemblesituation med flera instrumentalister.
Utforska med eleven de tekniska förutsättningar som krävs, både i programmet samt extern utrustning, för att skicka medhörning till andra musiker i form av klick, loopar med mera.
Utforska med eleven de tekniska förutsättningar som krävs, både i programmet samt extern utrustning, för att ta in akustiska signaler vid inspelning samt styra tempo i programmet.
Lärare handleder elever i produktionsfasen utifrån känsla, kreativa avvägningar, hur det ska fungera praktiskt att genomföra framträdandet (t.ex utifrån inräkningar), samt handleder i hur man kan lägga upp förberedelsearbetet inför kommande lektion.
Lärare förebildar låten och spelar upp olika instrumentstämmor och låtdelar via ett eget projekt i Ableton Live.
Lärare erbjuder elever instuderingsstöd i form av midi-clip som eleven kan använda som referens vid övning.
Ensemblen arbetar till stor del precis som en traditionell ensemble kan anses göra.
Elever hanterar musiktekniska lösningar vid uppställning och uppkoppling.
Lärare med grunda förkunskaper på något instrument i ensemblerummet väljer generellt ett coachande förhållningsätt, vilken bygger på elevens nivå och förkunskaper. I de fall situationer uppstår där varken lärare eller elev finner lösning hänvisar lärare till inså-undervisning.
Lärare med goda förkunskaper på något eller några instrument i ensemblen ges utrymme att visa och undervisa instrumentspecifika kunskaper, även i ensemblesituation. Färdigheterna ger läraren handlingsutrymme och anledning till reflektion kring lärargärningen utifrån skillnaderna och likheterna mellan olika instrumentgrupper i ensemblen.